Sluta?
Men så åker jag ut till stallet och rider ut en sväng på min Dimmahäst. Och när jag sitter där på hennes rygg och hon dansar fram i tölt, då kan jag inte förstå hur jag kan tänka tanken att sluta rida.
Oj, vad jag känner igen mig!
Som Hella som är en kärringapa vid ridning;) Men när man väl kommer av och hon är supergo så kan man helt enkelt inte vara utan sin pålle:)
Men jag tror det kan behövas pauser då och då problemet är ju att man måste sköta om sin häst även om den inte rids.
Men du sanna, du måste ju rida med mig snart:D Jag har ju en extraponny nu som jag rider på så då kan man rida ut tillsammans, jag kommer ihåg hur mysigt vi hade det när jag hade med mina hästar ut till Gripenberg och när du red ut med mig här hemma en gång, så synd att vi inte bor närmre varandra och har mer tid:(
Det där känns igen. Alla såna tankar bara smälter bort så fort en kommer upp på hästryggen. Åh, vad jag saknar att ha häst ibland!
Jag känner igen det där så väl. Inget kan slå att sitta på en hästrygg, alla bekymmer bara flyger bort. Underbart :)
Men du är inte ensam, jag har funderat på det många gånger, men bara av att gå ut och ge hö, klappa hästarna, dona med vatten, hagar o.s.v BARA DET gör mig gott, jag älskar att vara ute och ha mina rutiner liksom, ett ansvar, så jag skulle sakna det sjukt mycket.
Jag var utan hästar i ett år, samma år jag träffade Martin, visst hade jag fullt upp med att vara nykär, men jag kan lova att det kom stunder så jag blev tokig, sedan började jag titta efter hästar igen ^^
Men i vår takt, min o Fifas börjar man fundera faktiskt.
Sv: Tack vad snäll du är, jag har alltid varit fantasifull, har alltid tokiga ideer för mig ^^
Gud vad jag känner igen mig! Tänkte faktiskt ta en liten hästpaus innan jag köpte Oddi. Ett naturligt glapp mellan två hästar liksom men så blev det ju inte;)
Sv: Jag hatade verkligen idrott i skolan. Jag har alltid haft svårt för koordination och motorik. Därför har jag aldrig hittat något sånt som är min grej (utom riden då. Blev alltid vald sist och såna grejer så skolidrott har bara inneburit massa ångest.
Men nu är det hur kul som helst! Alla får vara med och det spelar ingen roll hur många gånger man tappar bollen så får man alltid pass i alla fall:)
Sv: Skulle nog kunna säga att du är ohotad etta...
Jag förstår precis hur du menar. Ibland funderar man ju. Och ibland önskar man att man inte hade egna hästar, utan bara hade hästar som man kunde rida på när man kände för det.
Men när jag bodde i GBG ett år så hade jag nästan ett uppehåll, fick ju bara rida ett par ggr per månad. Mådde inte alls bra av det, tappade massor i ridningen och orkade mkt mindre.
Men mår ju så bra av att bara träffa hästarna. <3
