Den här dagen har varit ganska spännande, på sitt sätt. Eller spännande är väl inte rätt ord, men den har innehållit många olika saker. Dagens största nackdel har varit att jag inte har pluggat så mycket som jag borde ha gjort, men så är det väl alltid. Dock var det väldigt dåligt av mig idag. Men i gengäld har jag hunnit med mycket annat.

• Ridtur på Silver, som har utvecklats på bara en vecka. Jätteroligt att vara med om faktiskt.

• Bestämt tid för min resa till Uppsala, där jag ska gå en egenvårdskurs för jobbet, och också passa på att hälsa på "släkten", dvs. Nisses bror med familj, som känns som släkt för mig.

• Deklarerade för första gången i mitt liv. Läskigt :P. Det borde finnas någon kurs i skolan där man lär sig att deklarera!

• Ringde till sjukvårdsupplysningen om mitt ben som jag (och Dimma) skadade för snart 5 veckor sedan.

• Ringde till Vårdcentralen om benet, och fick en tid på eftermiddagen. Benet är undersökt, och det ska nog inte vara någon större fara med det. Skönt att höra.

• Cyklade två mil över slätten.

• Fick besked om hur det gått med tentan.

Imorgon, och resten av helgen, ska jag jobba. På lördag ska jag nog träffa en kompis efter jobbet. Hon har precis flyttat till en ny lägenhet, så det ska bli spännande att se!

Den här kommentaren fanns skriven till det förra inlägget i min blogg:
(smeknamnet Nasse kommer sig av att jag var Sannanasen under en period på gymnasiet, vilket kortades ned till Nasse, eftersom det också passade bra tillsammans med Tiger, som är döpt efter Tigger i Nalle Puh)

 

OCH HÄR KOMMER DEN BLOGGUPPDATERINGEN:

JAG FICK VG PÅ TENTAN I GRUNDLÄGGANDE FARMAKOTERAPI

Jag fick VG i båda delkurserna och förstår inte riktigt hur det gick till, eftersom statistik verkligen inte är min starka sida.

Men jag ska inte klaga. JAG ÄR GLAD!

 

Jag blev väldigt glad när jag mitt under min 2 mil långa cykeltur fick ett sms från Lina med beskedet att jag fått VG på tentan! Det gav lite extra energi att trampa hemåt.

Just nu har vi tre hundar här i huset. Turtle är på besök.

Vilket bus det är! Småpojkarna (Turbo och Turtle) busar och håller igång, och Tiger är med och leker ibland, och försöker hålla ordning på dem ibland.

På morgonen har alla tre fått gå morgonpromenad och då har Tiger och Turtle gått med mamma och jag har gått med Turbo. Till en början tyckte Turtle och Turbo att det var jättekonstigt att gå utan att få bita i någon annan, men efter en liten stund gick det bra.

De är så söta när de går tillsammans alla tre. De är av samma ras och är därför ganska lika, men samtidigt är de väldigt olika.

Turtle kom hit i tisdags kväll, och ska åka hem till sig igen ikväll. Jag gissar på att det kommer vara tre trötta hundpojkar imorgon...

Jag hade planerat för en pluggeftermiddag. Jag var i stallet i förmiddags och red en underbar Fiahäst och skulle som sagt ägna resten av dagen åt plugg.

Trodde jag. De ringde att jag behövs på jobbet, så jag åker dit i några timmar. Jag får skjuts dit nu, men frågan är hur jag tar mig hem.... Det blir spännande att se.

Jag har fått ett myrbett. Ja, ni läste rätt, ett myrbett, inte ett myggbett.

Häromdagen när vi var ute och gick med hundarna så kände jag något som sved till på magen, och sen blev det bara mer och mer. Jag tittade och hittade en myra, som jag snabbt borstade bort. Jag såg också en röd fläck, som var ganska rejäl.

Dagen efter hade en stor del av rodnaden lagt sig, men jag har kvar märken efter bettet. Det är svårt att tänka sig att en liten myra har gjort det bettet, för det är ganska stort. Det ser dessutom ut som ett otrevligt eksem, och känns inget vidare trevligt.

Med andra ord ska man akta sig för myrbett!

Dagen inleddes med pluggmotivationen på topp, och jag hann avverka två stycken föreläsningar så länge den var kvar. Dock gjorde jag misstaget att öppna fönstret som är precis där jag sitter. Jag lärde mig förra sommaren att det fönstret inte för öppnas på dagtid, för då ligger solen på här. Det brukar vara så att alla insekter samlas på den här sidan, och flyger då in i mitt rum när jag öppnar.

Jag är lite smått rädd för insekter som flyger omkring och surrar. Eller ska jag vara ärlig, så är jag alldeles för fånigt rädd för getingar, och allt som flyger och låter KAN ju faktiskt vara en geting och ska därför aktas.

Så under tiden jag satt vid min dator och tittade på föreläsning (med fönstret öppet) så flög det in något stort som brummade, så jag gjorde det säkra före det osäkra och gick härifrån en stund! Det såg ju faktiskt ut som en jättegeting...

Efter att ha avslutat sista föreläsningssnutten gick jag ned och fick höra att kvällens ridlektion var tidigarelagd. Det var bara för mig att fixa något att äta, och sen åka upp till stallet.

Ridpasset gick superbra! Jag red Silver, och han var en helt annan häst i slutet av passet än vad han var i början. Han var mycket, mycket bättre i slutet! Jag hade faktiskt riktigt roligt, och bitvis fick jag en sådan härlig känsla av hur vi arbetade tillsammans.

Till en början var han väldigt spänd och stressade runt och tittade på allting, men efterhand så slappnade han av mer och mer, och bjöd på sig själv. Vi tog det lite försiktigt idag, och tränade mest på att få honom mer avspänd och lösgjord, eftersom han är ganska stel. Efter ungefär halva tiden kände jag hur hästen började lita på mig, och släppte lite av sin försvarsmur. Jag började kunna inverka på honom med skänklarna på ett helt annat sätt, och då blev han ytterligare lite mjukare. Jag tror att han är lättlärd.



När jag kom hem kände jag mig så energisk så jag tog cykeln och åkte en sväng. Jag hade tänkt cykla två mil, men insåg efter 6 km att jag inte hade något baklyse på cykeln, så jag vände och åkte hem igen.

Tyvärr blev jag inte så mycket tröttare av cykelturen, utan jag känner mig fortfarande pigg och glad.... Men det ska jag väl njuta av, och tänka på de gånger jag är trött och butter.

Sammanfattningsvis: En Bra Dag, även att jag pluggade en stor del av den. Det var faktiskt intressant idag, om smärta, smärtstillande, lokalbedövning och sövningsmedel.

Alltså, jag har aldrig förstått det här med annandagar. När jag var liten var det på något sätt bara ett sätt att dra ut på helgerna, de röda dagarna då man inte kunde hitta på något roligt för allting var stängt. Sen var det väl lite bra om det gav extra ledighet under skoltiden (t.ex när påsklovet låg innan påsk, så fick man ju ledigt en extra dag i och med annandag påsk).

Jag vet ju givetvis att traditionerna har sina ursprung och förklaringar, men det tänker man ju kanske inte alltid på i dagens moderna samhälle.

Min annandag påsk tillbringas med pluggande. Jag har lite föreläsningar jag måste se, eftersom jag inte såg dem livesända. Nu har jag precis varit ute i skogen en liten sväng tillsammans med mamma och hundarna. Idag var det tre hundar, Turbo, Tiger och så min systers Russelltik Phillippa.

Det är dags att återgå till pluggandet en stund. Ikväll däremot ska jag rida Silver, och faktiskt träna lite för instruktör.

 

 

Igår hade jag en jättetrevlig dag på jobbet. Det var ganska mycket att göra, och mycket kunder, vilket jag tycker är jätteroligt. Dels får man träffa många trevliga människor, men sen blir det ju roligare när man har något att göra hela tiden. Jag blir för det mesta glad av mitt jobb, och det tycker jag är bra! Hoppas att det alltid kommer att vara så, även när jag jobbar heltid sen.

Idag är det jobb igen, men jag har hunnit med en ridtur i skogen på Silver, tillsammans med mamma och Dynur. Det var ett härligt sätt att börja denna dagen i det fantastiska vädret. Nu ska jag äta lite och sen ska jag åka till jobbet igen.

Hoppas att ni alla får en riktigt trevlig påskdag!

Igår var vi på utflykt till Sharpman för att handla lite grejer. Det blev ganska mycket grejer till slut.
Jag köpte ett ljusblåttfleecetäcke till Dimma, en ny rosa krubba till Dimma (jag gillar inte ens rosa!), Ett rött fleecetäcke som mamma fick av mig, ett lila schabrak från Eskadron som Nisse ska få i födelsedagspresent och ett par nya stallskor.

Jag hade en enorm beslutsångest när jag skulle välja vilka skor jag ville ha! Först hittade jag inga jag kunde ha, och sen hittade jag två par som var helt okej. Det ena paret var ett par Blundstone för ca 1000 kr, och de andra var ett par Ariat för ca 2000 kr (nedsatta). Jag gillade verkligen Ariatskorna, men om jag skulle betala dubbelt så mycket ville jag vara säker på att jag tycker om dem en lång tid framöver också, och jag blev så osäker. Jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig. Jag köpte blundstoneskorna för att prova med mina sulor, och lade undan Ariatskorna till på måndag, så får vi se om jag har bestämt mig då.

Den här helgen kommer jag inte att vara så aktiv vid datorn, eftersom jag jobbar fredag till söndag. Eftersom jag ändå inte tycker om att fira högtider, så passar det mig bra att jobba den här påskhelgen.

Nu har vi alltså en ny häst i flocken. Han heter Silfri från Fagerbjörk och är en 7-årig valack. Till vardags kommer vi nog mest kalla honom för Silver. Namnet har han fått från sin färg, eftersom han har färgen silversvart.

Jag tycker faktiskt att jag har hunnit med en del idag. Jag har varit lite effektiv i alla fall.

Under förmiddagen tittade jag på föreläsningar fram till det var dags att laga lunch. Det var lite överkurs att titta på föreläsning, kolla till hundarna i trädgården och laga lunch, så då valde jag de sista två sysslorna.

Till lunch lagade jag en mycket god kycklinggryta som serverades tillsammans med ris.

Efter lunch åkte jag direkt upp till stallet och red en sväng i skogen på Fiahästen. Idag fokuserade jag verkligen på mina händer. Jag ville inte tillåta dem att bli för låga, så jag tänkte hela tiden på att hålla upp dem. Det är jobbigt, men någon gång ska jag väl lära mig så att jag kan få fina händer.

Eftermiddagen fortsattes med mer föreläsning. Till kvällsmat fick jag fantastiskt goda raggmunkar och fläsk. Jag har nog sagt det förut, men ingen gör så goda raggmunkar som min mamma! Mums!

Efter kvällsmaten tog vi en promenad med hundarna. Turbo är så trevlig att gå promenad med.

Klockan sju är det vem vet mest på tv, och det brukar jag titta på. Allmänbildning är ju faktiskt aldrig fel.

Efter vem vet mest cyklade jag till stallet och fodrade, och sen fortsatte jag och min cykel vidare på en cykeltur. Ibland är det så härligt att cykla, när man kan göra det bara för att man vill, och inte för att man måste.

Så har jag roat mig idag, och imorgon fortsätter livet vidare med en annan dag, och nya sysslor.

Nu orkar inte mitt huvud mer föreläsning, så jag bestämmer att det är dags att säga att den här pluggdagen är slut. Fast eventuellt kan det hända att jag kommer att göra lite plugg som inte är skolrelaterat, utan istället relaterat till sommarjobbet. Jag kommer att få gå en utbildning för att höja min kompetens, och har en del inläsning att göra inför den kursen.

Annars har den här dagen mest bestått av pluggande. Jag inledde dagen med en cykeltur till stallet för att fodra. Jag gjorde det igår också, och det var så trevligt så jag upprepade det idag, istället för att ta bilen. Det var mer folk ute strax efter sju en måndagsmorgon än vad det var en söndagsmorgon.

Därefter upptäckte jag att Salve, som gick på tv 1997, började gå i repris, så jag var bara tvungen att titta på det. Det verkade inte riktigt lika bra som jag tyckte att det var när jag var 6 år gammal. Vi var faktiskt på inspelningen av Salve, hela familjen iklädda medeltidskläder. Jag har också ett minne av ett sjukhusbesök i Kalmar samma dag (en familjemedlem hade råkat få ett fiskben som fastnade i halsen), då hela familjen hade medeltidskläderna på sig.

Efter detta har jag faktiskt mest varit duktig och pluggat, förutom när jag promenerade till stallet för att lunchfodra. Så härligt varmt det har varit ute idag! Jag gick i linne.
Snart är det sommar igen!

Idag tror jag att lillskrutten blir 5 månader. Med lillskrutten menar jag så klart Turbo.

Turbo, den dagen i januari som han hämtades. Ca 9 veckor gammal.

Vi har bara haft honom i tre månader, men det känns som längre än så. Jag tycker så himla mycket om den här lilla hunden.


Den här veckan har Turbo fått börja följa med på Tigers morgonpromenad, och han är så duktig. Han går jättefint i kopplet, och när han får springa lös är han uppmärksam och följer oss fint! På fotbollsplanen har jag börjat springa med honom, lite så som jag gjorde med Nilla, och han är bara så följsam. Ibland påminner han mig om Nilla, just med följsamheten och kontakten.



Jag blir så stolt över Turbo när vi går våra promenader, för han är så lätt att ha att göra med, Han är bara fem måndader gammal, men beter sig som en vuxen, väluppfostrad hund. Med det menar jag inte att han kan massa lydandsmoment och så, utan att han fungerar bra i vardagen, och det är ju faktiskt i vardagen man oftast befinner sig!

Den här dagen började verkligen inte bra alls. Jag blev ganska upprörd, och sen har det där på något sätt hängt i hela dagen, förutom när jag red min fina Fíahäst.

Fía är verkligen superhärlig! Så härligt det är att tölta Fíatölt, där man riktigt bara flyter fram över marken. Idag frågade jag henne om hon ville öka lite, och det ville hon. Men sen dök det upp ett dike där solen speglade sig i vattnet, och då var hon tvungen att galoppstudsa på stället, men sedan kunde hon tölta vidare igen.
Traven är inte heller några problem, och det känns som att sväva fram. Och ingen skritt kan mäta sig med Fíaskritt, det är helt fantastiskt hur en så liten häst kan skritta så mycket. Skritt är ju det vi gör mest. Hon är inte i kondition nu, och rids ju mest bara för att komma igång lite och få lite kondition innan det är dags att åka till hingsten.


Som ni märker är jag ganska förtjust i den här hästen, och säkert överdriver jag hennes goda sidor, för det gör ju faktiskt alla när de berättar om sina små älsklingar.

Idag är det två år sedan jag klarade uppkörningen och tog mitt körkort!


Det är så skönt att ha körkort, något jag konstaterat många gånger! Hade jag inte haft mitt körkort hade jag inte kunnat jobba på helgerna, så som jag har gjort sedan slutet av augusti. (Jag hade inte heller kunnat jobba om inte mamma och Nisse varit underbara och lånat ut bil till mig)

Jag gillar, för det mesta, att köra bil. Sen beror det lite på var jag kör och hur jag känner mig. Ibland tycker jag inte alls om att köra bil.

Trots att jag nu har haft mitt körkort i två år, så kan jag fortfarande känna mig lite konstig när jag sätter mig i bilen och kör iväg. Konstig som i, oj, får jag verkligen göra så här?, vilket jag antar är något som sitter kvar från alla år då man inte fick köra bil, och sedan de år då man bara fick köra bil om man hade rätt person med sig.

Jag har funderat lite på om jag ska ta BE-kort, så att jag får köra med tungt släp, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra med det. Jag får köra vår bil och transport tillsammans med B-kort, så av den anledningen behöver jag inte ta BE-kort. Samtidigt tänker jag att det kan vara bra att ha ett sådant, man vet ju aldrig vilka bilar och släp man ställs för i framtiden. Men jag är lite rädd för ytterligare en uppkörning. Teoriprovet tyckte jag var helt okej, men uppkörningen var det nervösaste jag har varit med om i hela mitt liv!

Idag hände något ovanligt, mamma lånade ut sin häst till mig. Hon har sagt ett tag att hon vill att jag ska känna på Dynur och säga vad jag tycker om honom, om det är någon skillnad sen jag red honom sist. Sen tror jag nog att hon ville se honom riden också.


Vi red på ridbanan, och han uppförde sig riktigt väl. Till en början tyckte jag att han var stor, stel och konstig, men det blev bättre och bättre hela tiden. Vi värmde upp med skritt, lite trav och lite galopp och sen ville mamma se tölten.

Jag måste erkänna att tölten gick mycket över förväntan! Han har haft ganska svårt för tölten, och har tyckt att det är jobbigt och tråkigt och då har jag sett att han har blivit väldigt stark. Idag fick jag känna på den styrkan.... Men det gick ändå riktigt bra! Jag fick jobba, men det gav ju resultat.

Efter tölten var hans galopp så annorlunda, och mycket härligare! Då kändes han faktiskt riktigt härlig!

Tyvärr blev det inga bilder, eftersom vi glömde ta med kameran ut till stallet. Mamma tog lite bilder med mobilkameran, men de blev otroligt suddiga, så de går inte att använda.

Tack mamma för lånet av hästen.
Jag måste väl erkänna att det var ganska roligt.... ;)

Tilda och Turtle var också med oss på utflykt i fredags.
Efter lunchpausen tyckte Turtle att det var dags att byta förare.

 

Turtle kör bil, 8 april 2011

En liten kompletering till förra inlägget: Det är faktiskt min kära mor som har gjort så fina tvålar. Jag har bara tejpat formar, och valt några av dem (formarna).


Ikväll har Turbo sett en igelkott för första gången, och utifrån hans reaktion har jag bedömt att han är betydligt mer terrier än Tiger, vilket vi egentligen redan kommit fram till. Turbos reaktion var mycket mer lik en reaktion från någon av våra tidigare russlar än en reaktion man förväntar sig från Tiger.

Tiger skulle tycka att den var äcklig och gå därifrån, helst till mamma. Turbo tyckte att den var jättespännande! Han satte sig och tittade på den, och när den var framme vid staketet (ganska glest plastnät) studsade han fram dit på helspänn och ville väldigt gärna fram till igelkotten. Det lät dessutom som han funderade på att göra något ljud, men då var lillmatte jättetaskig och lyfte upp honom och gick in, utan att han fick hälsa på igelkotten. Vilket sätt va!

I fredags inhandlades även tvålmassa, och idag kokades det tvål. Visst blev de väl fina?

 

 

Närbild på krokodiltvålen:

 

Närbild på girafftvålen:

Vilken härlig dag det var igår! Sanna tog en liten pluggpaus, för att riktigt njuta av vårvädret.

Efter frukost tränade jag med Turbo. Han är så rolig att jobba med, och är väldigt pigg och positiv till arbete. Det gillar jag!
Jag tror att vi människor påverkar och formar våra hundar efter oss. Det är jag som har tränat mest med Turbo och ibland kan han påminna mig jättemycket om Nillahunden. Min teori är att det är jag som har påverkat honom, så att han blir sådan.


På förmiddagen blev det en ridtur på Fíahästen, och det var så himla underbart! Hon är en helt Fia-ntastisk häst och jag blev så glad när jag red henne. Jag hoppas att hennes avkommor kommer att bli lika underbara hästar, för hon är verkligen något speciellt. Sen var det så härligt väder att rida i också, vilket gav ridturen ytterligare en dimension, precis som det trevliga sällskapet (Dynur och mor min, som också var pigga och glada).

Vi lånade min storasysters bil i helgen, så igår lämnade vi tillbaka den, vilket innebar en sväng till Mjölby. På vägen hem tog vi vägen förbi Sharpman och vägde Turbo. Våran lilla valp väger nu nästan 7 kilo. Hu fort har han vuxit, egentligen?!
Jag tittade lite på skor, men hittade inga jag kunde ha. Suck...

På eftermiddagen spenderades en stund i trädgården tillsammans med hundarna, som sprang runt och busade och var glada. Till kvällsmat blev det supergoda raggmunkar med fläsk och lingonsylt, och därefter en kvällspromenad i det härliga vädret. Dessutom tog jag årets första cykeltur, eftersom jag cyklade ned till idrottsparken.

Dagen kan sammanfattas som: en riktigt trevlig vårdag!

Den här helgen är det jobb som står på schemat, och jag kommer därför inte att vara så aktiv vid datorn.

Jag gillar mitt jobb, och jag har så trevliga kollegor, så det brukar för det mesta vara riktigt trevligt att jobba.

Idag packade vi in oss i bilen, jag, mamma, Nisse och hundarna för en resa mot Gamleby. När vi ringde till Tilda ville hon också följa med, så vi hämtade upp henne och Turtle.

Nu undrar ni säkert vad man gör i Gamleby, och det ska jag tala om. Vårt utflyktsmål var Crearome, ett företag som säljer varor för tillverkning av naturkosmetiska kroppsvårdsprodukter. De säljer bland annat råvaror för hudprodukter, och det var detta som lockade oss.

Mamma och Tilda är ju doftöverkänsliga och har svårt att köpa salvor, krämer, oljor och sådant i butiker, så nu köpte vi råvaror för att tillverka saker själva. Det var lite salter, sojavax, bivax, oljor (bl.a jojobaolja, avocadoolja, sheasmörolja, morotsolja), bikarbonat, citronsyra och eteriska oljor (eukalyptus och grönmynta, som mamma tålde) som följde med oss hem. Dessutom hade de så många små söta burkar och flaskor, och jag blev helt förälskad i dem! De små burkarna var så otroligt söta!

Ska jag vara ärlig hade vi ganska mycket med oss hem. Jag hade en påse, och mamma och Tilda hade två var.


När vi kom hem satte jag och mamma igång att pyssla med våra nyköpta varor, och det blev en hel del färdiga produkter, och vi hade dessutom några roliga timmars pyssel!

Idag har vi gjort en liten familjeutflykt. Beskrivning och eventuellt lite bilder dyker upp senare. Nu ska jag undersöka det som inhandlats under dagen, och se vad man kan göra för roligt med det.

Under två dagar nu har jag haft riktigt bra besöksstatistik på min blogg, och det tycker jag givetvis är väldigt roligt! Igår var det den näst bästa statistiken någonsin, och idag ser det också bra ut!

Som ni kanske har märkt så går mitt bloggande lite i perioder. Jag har som mål att skriva ett blogginlägg om dagen, men ibland blir det fler och ibland färre. I perioder då jag har mycket att göra i skolan så händer det inte så mycket här i bloggen. Det kan också blir lite tomt med inlägg när jag jobbar.

Är det något speciellt ni vill läsa om, så är det bara att skriva en kommentar om det, så kanske jag skriver några rader sedan.

Ursäkta att bilden är åt fel håll.

 

Jag är mjölkallergisk. Jag är inte laktosintolerant, som många tror att man är när man säger att man är allergisk mot mjölk, utan jag är allergisk mot mjölkprotein.

Vad är skillnaden?
Jo, laktos är det samma som mjölksocker, så en laktosintolerant är helt enkelt intolerant mot mjölksocker. En mjölkproteinallergiker är allergisk mot mjölkprotein.
Det är alltså så att en produkt som är laktosfri, fortfarande kan innehålla mjölkprotein. Att det är laktosfritt, eller låglaktos, innebär bara att det inte finns något, eller mycket lite, mjölksocker i produkten. För mig är det en tydlig skillnad mellan dessa två, men tyvärr är det inte det för alla, inte ens för människor som arbetar inom livsmedelsbranchen.


Det har hänt mig vid många tillfällen när jag varit på konditori, restaurant eller liknande att jag har frågat om det finns något mjölkfritt och fått svaret att: ja, det här är laktosfritt. Det säger ju inte mig något, jag vet fortfarande inte om jag tål det.

Det är ändå bättre att det blir åt det hållet, än när de tror att det är samma sak och svarar att det är mjölkfritt när det bara är laktosfritt. För några veckor sedan var jag inne i stan och skulle köpa en kaka på ett konditori, där jag handlat flera gånger under gymnasietiden. Jag har vid flera tillfällen frågat om kakan verkligen är mjölkfri, och fått svaret att den är det. Nu senast när jag var där, så visade det sig att kakan var inte alls mjölkfi. Den var laktosfri. Då känner jag att det är tur att jag inte är jätteallergisk! Visst, jag mår inte bra när jag äter saker jag inte tål. Men så länge det bara är lite, så kan jag ändå klara det hyfsat. Hade jag varit jätteallergisk däremot, så hade jag inte bara mått lite dåligt, utan blivit riktigt dålig.

I den matsal vi åt på gymnasiet lärde sig de aldrig att det var skillnad på mjölkprotein och laktos. De envisades med att skriva att det var laktos i maten, eller att det var laktosfritt. När jag påpekade detta sa de att de ändå inte gjorde något som var laktosfritt men inte mjölkfritt och jag undrade då varför man inte kunde skriva att det då var mjölkfritt.
Det var dessutom inte riktigt sant, eftersom det laktosfria smöret som fanns inte är mölkfritt.

Nu för tiden om jag ska göra något där det bjuds på mat, så har jag börjat ange väldigt tydligt att jag inte är laktosintolerant utan mjölkproteinallergisk. Annars finns alltid förväxlingsrisken. Det kanske den gör ändå, men om jag då skrivit att jag är mjölkproteinallgisk, OBS! inte laktosintolerant utan allergisk mot mjölkprotein, så känns det som en större chans att den person som läser det faktiskt tänker på att det inte är samma sak.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här, men jag tror att det räcker där.

Vad säger ni, hade ni koll på att laktos och mjölkprotein är olika saker?

Av någon anledning vill inte min dator och den mobiltelefonen jag har lånat av min syster kommunicera via bluetooth längre. Det gick jättebra första gången jag försökte, men nu har de som sagt blivit ovänner och vill inte prata med varandra. Det tycker jag är ganska tråkigt, eftersom det är ett så smidigt sätt att föra över bilder från mobilen till datorn. Jag har ingen sladd, så om det behövs så måste jag låna mammas.

Igår fick jag en idé, eftersom mobiltelefonen har WiFi. Jag kopplade därför upp den på vårt bredband, loggade in på bloggen från mobilen och lyckades lägga upp bilderna på bloggen därifrån. Sen kunde jag logga in på datorn, och då fanns bilderna där och väntade på mig. Inte det smidigaste sättet, men det fungerade!

I söndags såg jag de här fina små solarna som växte på marken på väg mot våran skog.

 

Det här skolrelaterade Kalmarbesöket har varit annorlunda mot hur det brukar vara.

För det första brukar Kalmarresa innebära en tidig morgon, för att hinna med tåget. Igår kunde jag åka hemifrån ungefär klockan nio, vilket kändes väldigt lyxigt. Jag åkte en annan väg än jag brukar göra, vilket innebar tågbyte i Alvesta, men det gick smidigt, och på perrongen i Alvesta hittade jag en "klasskompis" som skulle med samma tåg (fast jag visste att hon skulle det, så jag blev inte så överraskad).

När jag kliver av tåget i Kalmar, brukar en ganska olust känsla krypa fram, och jag vill mest av allt att tiden bara ska gå fort. Igår när jag klev av tåget i Kalmar så höll sig denna känsla borta, och istället kände jag mig riktigt glad och njöt av det fina vårvädret under promenaden till skolan.

Den frågestund vi hade var schemalagd till fyra, men vi var klara tidigare, så jag satte mig och pratade en stund med en tjej som man bara träffar i Kalmar medan jag väntade på att min bror skulle sluta jobbet. När han hade slutat, så hämtade han upp mig och så åkte vi och handlade.

I vanliga fall när jag är i Kalmar så brukar jag ju sova på vandrarhemmet tillsammans med alla andra, men eftersom det bara var en natt den här gången, så sov jag hos min bror och hans fru. Jag hade en mycket trevlig kväll tillsammans med dem, och det kändes så bra att hinna umgås lite en stund. Vi ses ju ändå inte alltför ofta.

Idag var det tentadags. Jag har aldrig suttit och skrivit så länge som jag gjorde idag. Jag tror att det tog 4 h och 15 minuter. Som max hade vi 5 timmar, så jag klarade mig inom tidsgränsen. Nu väntar jag nervöst på resultatet av den här tentan. Jag kan inte förutspå hur det har gått.

En av tentavakterna på dagens tenta har varit på majoriteten av de tentor jag har skrivit. Vid ett par tillfällen när jag har lämnat in tentor till henne, så har hon kommenterat att jag har så fin handstil, eller att jag skriver så prydligt. Idag när jag lämnade in min tenta så sa hon att det var lika fint som vanligt, och jag tror faktiskt att hon känner igen mig (för min handstils skull). När jag sedan gick tillbaka till min bänk för att hämta mina grejer så såg jag hur hon visade min tenta för den andra tentavakten, och jag hörde att hon sa något om att: hon skriver så fint.

Efter tentan så åkte jag med Lina till Vimmerby. Jag fick se hennes hästar och hur hon bor.
Från Vimmerby tog jag sedan tåget till Linköping, och åkte hem därifrån med pendeltåg och buss.

Nu är jag hemma igen, efter ett superkort, men ändå trevligt (trots tentan), besök i Kalmar!

Jag märker att jag är lite nervös för tentan som jag har på tisdag, för idag känns ingenting bra. Det är i alla fall skönt att jag inte ska bo på vandrarhemmet den här gången. Jag ska bara vara i Kalmar en natt, så jag sover hos min bror och hans fru.

Min motivation är inte riktigt på topp just nu. Jag känner att jag inte riktigt har koll på vad jag vill, och har inget riktigt mål att satsa mot. Det jag verkligen vill just nu, det är att bli färdig med min utbildning, men det återstår en hel del plugg innan jag är där. Sommarlovet känns som ett delmål, men även det känns långt borta en grå och regnig vårdag.

Dimma kommer inte att göra sin tävlingsdebut i vår, utan vi satsar på hösten. Istället har hon nu fått gå på vila, och hon kommer att vila i 6 veckor. Hon har bara haft en riktig vila (förra sommaren) så det var dags för henne att vila nu. Hon har gjort så oerhört mycket framsteg i vinter, och nu känns det som att det är fullt i huvudet på henne. Hon behöver få lite tid och bearbeta allt hon lärt sig.

Det är skönt att våren verkligen är på gång nu, och det blir ljust så att man kan rida på kvällarna. Man kan grilla, och vara utomhus utan att frysa allt för mycket. Men samtidigt så känner jag mig ofta ganska ensam.

Huvudet är fyllt av gamla minnen. Varför lockar de mer när man är lite trött. Jag vet ju att jag inte tyckte att det var så bra då, som jag tycker att det verkar idag, så här efteråt.

Hmm, inte det mest uppmuntrande blogginlägget. Men det är så det är, ibland.

Isländsk manskör, vacker natur och många hästar. Låter det inte lockande?

Gårdagen ägnades till stor del åt plugg och peppar,peppar känns det nog som att vissa delar är lite klarare nu. Men jag ska inte säga för mycket. Det här kan gå precis hur som helst!

Dimmas arbete igår fick bli tömkörning, vilket var jättebra för henne. Mamma tömkörde henne en dag förra veckan (när jag var på kurs i stockholm) och då hade hon varit otroligt röd. Hon var fortfarande röd igår, men bättre. Jag har alltid tyckt att jag är så dålig på att tömköra, men det kändes faktiskt riktigt bra igår när jag lyckades reda ut hennes bråkförsök. Mot slutet fick hon trava lite över bommar, och vilket underbart travsteg hon har! Man ser på avståndet mellan bommarna hur långt steg hon egentligen har.....

På förmiddagen idag har jag varit på Turbos valpkurs. Han är ju så gullig våran lilla valp, och jag tycker att han uppför sig jättebra! Nästa vecka jobbar jag, så då får Husse åka själv med Turbo.

Idag har min lokalklubb Framtid sin vårtävling. Tyvärr kommer jag inte ha tid att åka dit och titta, men jag hoppas att det går bra för alla som är med och tävlar!

Gissa vad min eftermiddag kommer att innehålla? Just det, Plugg.