Idag är det två år sedan jag klarade uppkörningen och tog mitt körkort!


Det är så skönt att ha körkort, något jag konstaterat många gånger! Hade jag inte haft mitt körkort hade jag inte kunnat jobba på helgerna, så som jag har gjort sedan slutet av augusti. (Jag hade inte heller kunnat jobba om inte mamma och Nisse varit underbara och lånat ut bil till mig)

Jag gillar, för det mesta, att köra bil. Sen beror det lite på var jag kör och hur jag känner mig. Ibland tycker jag inte alls om att köra bil.

Trots att jag nu har haft mitt körkort i två år, så kan jag fortfarande känna mig lite konstig när jag sätter mig i bilen och kör iväg. Konstig som i, oj, får jag verkligen göra så här?, vilket jag antar är något som sitter kvar från alla år då man inte fick köra bil, och sedan de år då man bara fick köra bil om man hade rätt person med sig.

Jag har funderat lite på om jag ska ta BE-kort, så att jag får köra med tungt släp, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra med det. Jag får köra vår bil och transport tillsammans med B-kort, så av den anledningen behöver jag inte ta BE-kort. Samtidigt tänker jag att det kan vara bra att ha ett sådant, man vet ju aldrig vilka bilar och släp man ställs för i framtiden. Men jag är lite rädd för ytterligare en uppkörning. Teoriprovet tyckte jag var helt okej, men uppkörningen var det nervösaste jag har varit med om i hela mitt liv!