Mobil-blogg
Kräm?
Nästa problem uppstod då det inte fanns någon saft hemma. Det hade jag inte heller väntat mig, men jag hoppades på att det skulle funnits någon lättdryck eller så, men det var helt tomt. Då kom jag på att jag hade kvar festis från förra gången jag var i Kalmar (eller för att vara mer exakt, Icas pärondryck).
Jag kokade ihop en kräm, och lät den svalna. Den blev ganska färglös, men jag tänkte på att det inte brukar vara så mycket färg på päronkräm.
Sen smakade jag den och insåg att den var ganska smaklös dessutom.
Av detta lärde jag mig att man inte ska koka kräm på Icas pärondryck (eller någon annan festis).
Det tillhör också livserfarenheten!
Billie the vision and the dancers
Jag har dessutom otroligt lätt att bli väldigt nostalgisk!
Igårkväll kom jag helt plötsligt att tänka på ett par låtar som jag lyssnade på för några år sedan. Jag har verkligen inte tänkt på dem sen dess, men sen igår började jag bara längta efter att lyssna på dem. Jag hade tur, jag hittade dem på spotify!
Någon som har hört talas om Billie the vision and the dancers? Om inte annat har ni en låt att lyssna på här:
Summercat - Billie the vision and the dancers
Och en till:
Ask for more - Billie the vision and the dancers
Så roligt det är med gamla minnen ibland.
Fluff-raggsockor
Det är ganska kallt ute, men ändå väldigt härligt med klarblå himmel och solsken.
Lurvbollarna i våran hage trivs i det här vädret. De verkar tycka att det är jätteskönt.
Fia njuter av solskenet, 22/2 -11
Dynur, 22/2 -11
Dimma, som egentligen inte ville vara med på kort, utan var hjälpsam och skulle assistera när jag fotograferade de andra hästarna. Så egentligen är det foto: Sanna och Dimma.
Ytterligare en födelsedagspresent
Familjen Johansson gav mig ett marinblått schabrak från Eskadron. Schabraket hade dessutom ett fint grönt kantband. Jag kunde inte hålla mig utan var tvungen att prova det på Dimma direkt, och det passade mycket bra i både färg och passform.
Så här kommer den utlovade bilden på Dimma och schabraket. Tyvärr fick inte hela Dimma plats på bilden.
Tandproblem?
Jag gav henne ledigt över helgen, om hon nu hade ont i munnen. Dessutom så ringde vi hästtandläkaren, som tyckte att vi skulle komma dit med henne om det verkade som att hon hade fortsatt ont. Vi fick en tid imorgon (onsdag).
Idag tänkte jag att jag skulle kolla hur hon verkade ha det i munnen, och hon var mycket bättre! Idag var det inga problem alls att bli tränsad och slemmandet var i princip borta. Det verkar som att lilla fröken slipper åka till tandläkaren.
Ni som har unghästar, har ni märkt någonting när de har bytt tänder?
Matglad!
- Jag är Jääättehungrig! Jag orkar inte ens ställa mig upp.
Måsta äta, NU!
-Hallå, det där var ju alldeles för lite! Kolla här! Det är tomt!
Mer mat, tack!
-Nähej, får man inte mer mat på det här stället, så måste man fylla krubban med något annat.
Det går ju inte att ha en tom krubba ju!
Yrkestankar
När jag var liten ville jag bli finansminister. Jag hade väl egentligen ingen aning om allt vad det innebar, men det var vad jag ville bli. Folk frågade om jag inte ville bli statsminister istället, men det ville jag inte, utan det var finansminister som gällde för min del.
Efter några år lade jag ned planerna på att bli finansminister. Vid det skedet i livet ville jag arbeta med hästar när jag blev stor. Hästtandläkare och Fysioterapeut var några av de hästrelaterade yrkena som jag funderade på.
Djursjukvårdare var ett annat yrke som jag funderade på. I så fall hade jag tänkt mig med inriktning på rehabilitering och/eller friskvård av hundar. Det var under den perioden av mitt liv då jag sysslade mycket med agility, och efter att min hund blivit sjuk. Jag tänkte att agility och andra hundsporter, växer mer och mer, och folk vill ta hand om sina hundar på bästa sätt och där tänkte jag mig att jag kunde komma in i bilden. Fast jag insåg så småningom att jag nog inte skulle klara av en utbildning till djursjukvårdare, eftersom jag är alldeles för blödig för det.
Ett annat yrke som jag har varit riktigt intresserad av, det är att bli meteorolog. Hade jag inte haft mitt hästintresse (och familjens hästar) så hade jag förmodligen blivit det. Som det var nu var jag inte beredd att helt ge upp hästarna och flytta till Stockholm, Uppsala eller Lund, som hade krävts isåfall. Det kanske inte bara berodde på hästarna, men storstaden lockade mig inte just då.
För annars tycker jag att meteorologi är otroligt spännande! Seismologi är också väldigt spännande, men jag tror att meteorolgin lockade mer.
Men nu blev det som det blev. Jag ska bli receptarie, och det blir nog också bra. Helst av allt skulle jag vilja specialisera mig lite på djurmedicin. Jag hoppas att det går att göra på något sätt.
Locobase Repair
Det här är en riktigt bra kräm!
Jämfört med den vanliga Locobasen så har repair lite lägre fetthalt, 63%, men den innehåller hudidentiska lipider som ska påskynda hudens reparationsprocess. Dessutom innehåller den varken parfym, konserveringsmedel eller färgämnen.
Jag har fått självsprickor på mina fötter. De sitter precis där tårna fäster in på foten, och blir ett hack rakt in. Det är som om tårna håller på att ramla bort. Det gör riktigt ont! Vid ett par tillfällen nu när jag har fått sådana sprickor har jag provat att smörja med Locobase repair. Nu senast i helgen.
Trots att jag bara smorde en gång om dagen, så var sprickorna borta på 2-3 dagar. Helt fantastiskt!
Har ni riktigt torr hud, eller självsprickor, så kan jag rekommendera den här krämen.
Gästbloggning!
Som ni kanske har märkt så har Sannas blogg fått sig en liten makeover.
Jag som ligger bakom detta heter Sofia och är en vän till Sanna.
Ni kan gärna kolla in min blogg: SOFIAS BLOGG!!!
Jag har två D-ponnier. Pedro som fyller 9 i slutet av dec men som är lite dålig just nu så han rids inte.
Pedro
Sen har jag även en 5-åring connemara med namnet Hagens Hella som jag för fullt håller på att arbeta med och förhoppningsvis kan komma ut med på tävlingsbanan i vår. 
Hagens Hella
Jag rider helst dressyr men tycker även om att hoppa och fastän jag snart är 20 så rider jag fortfarande bara ponny:P
Släng gärna iväg en kommentar om vad ni tycker om det nya utseendet:D
Tigeragility
Här kommer lite bilder från ett träningspass i höstas. Nog ser man på Tigern att han tycker att det är kul.
Full fart mot däcket
Jobbhelg
Jag jobbar imorgon också. Det brukar vara lite lugnare på söndagar, får se om det är så imorgon.
Fiafröken
Min Fina Fía!
Redigering: Lina Sällberg
Turbo växer....
Nu har vi haft Turbo i lite mer än en månad, men på något sätt känns det som att han alltid har funnits med oss. Det är så rätt att ha honom, han passar in i våran "flock".
Här är Turbo samma dag som han flyttade hem till oss
Här är Turbo som han såg ut igår.
Jag tror att en liten Turbo har vuxit på en månad. Tänk så fort det går.
Snart är han stor....
Husvagn
Mamma är så rolig. Hon är som ett litet barn på julafton. Som hon har väntat och längtat efter att få ta hem husvagnen sedan de bestämde sig för att köpa den. Först trodde hon att hon skulle behöva vänta ända tills det skulle bli bra väglag och okej för sommardäck, men sen kom de på att de behövde ha vinterdäck.
Idag ringde säljaren och sa att däcken hade kommit, och mamma kunde inte vänta en sekund till på att få hem sin husvagn.
Jag tror att hon helst av allt skulle vilja ha husvagnen i sängen inatt. Frågan är bara hur hon tror att den ska få plats.....
Buspojkar
Igår hade jag faktiskt något så ovanligt som en (nästintill) datorfri dag. Det är något som kan behövas ibland.
Just nu är min systers hund Turtle här och hälsar på, så det är full fart hela tiden. Alla tre hundarna, Tiger, Turbo och Turtle, är av samma ras. De är Australiska Terrier. Tiger och Turtle kommer från samma kennel, men de är inte nära släkt. Turbo kommer från en annan kennel.
Turtle är närmast kameran, Tiger är bakom honom och Turbo är den lilla valpen till höger.
Och här kommer en bild på den lilla sötnosen:
Turbo
Min utbildning
Jag går farmaceutprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar, men distansvarianten. Det innebär att jag oftast sitter hemma vid min dator och pluggar. Tentamen, redovisningar, laborationer och en del annat sker i Kalmar, och då får jag åka dit och göra det. Kalmartillfällena har under det här läsåret inträffat 5-6 gånger per termin, och är då ungefär en vecka långa.
Biokemilaboration under första året
Jag går nu andra året av tre, så till nästa sommar kommer jag att vara färdig med min utbildning, om allt går som det ska. Eftersom sista terminen består av 10 veckor praktik, och 10 veckor examensarbete, så har jag mindre än ett år kvar med den här sortens plugg.
Destillationsanordning under laboration i organisk kemi under första året
Vad innebär det att man går farmaceutprogrammet? Vad blir jag av det?
Det innebär att jag kommer att få en filosfie kandidatexamen med huvudområdet farmaci och kan ansöka hos socialstyrelsen om att få legitimation som receptarie (Källa: Linnéuniversitetet, http://lnu.se/utbildning/program/NGFAC)
Under första året läste vi kurser i kemi (allmän, organisk och fysikalisk), cellbiologi, biokemi och mikrobiologi. Nu under andra året har det varit lite mer farmakoterapi, men först inledde vi med immunologi och anatomi och fysiologi. Under nästa år fortsätter vi med ytterligare lite farmakoterapi, men också socialfarmaci och kommunikation och läkemedelsrådgivning. Sista terminen väntar som sagt praktik och examensarbete.
Efter mina tre år, när jag har ansökt om min legitimation, borde det inte vara så svårt för mig att hitta ett jobb. De säger att det är en ljus framtid för receptarieyrket, eftersom medelåldern bland yrkesverksamma receptarier är relativt hög, och stora pensionsavgångar är att vänta.
Syrror
Det är Dimma till vänster och Fia till höger.
En av mina födelsedagspresenter
Ett par dagar innan min födelsedag så hittade jag ett litet paket i brevlådan. Det lilla paketet innehöll bland annat en av mina tentor som jag skrivit och fått tillbaka, men som råkade följa med Lina hem. Det lilla paketet innehöll också födelsedagspresent till mig. Givetvis var presenterna köpta på ett apotek, vilket trots allt är vår framtida arbetsplats.
En av presenterna var de fyra fina tandborstarna som kan beskådas på bilden nedan.
Två av tandborstarna var lite extra fina. De var ju trots allt gröna! Och dessutom med krokodiler på. En grön tandborste med en grön krokodil är ju nästan så mycket Sanna som det kan bli. Kan det bli bättre?
Det skulle isåfall vara om krokodilen åt ananas....
Internetstrul
Åh, så irriterande det är!!! Jag köpte en ny dator för att slippa allt strul, men det tog ju inte lång tid innan strulet började igen.
Jag funderar på om det här strulet beror på strömavbrottet igår, för det var efter det som problemen började. Det måste dessutom vara routern som gör något konstigt, för mammas dator (där jag sitter nu) har inga internetproblem.
Hoppas att vi kan hitta någon lösning, jag är ju ganska beroende av internet för att kunna plugga...
Strömavbrott
Egentligen har vi människor inte använt elektriciteten speciellt länge, men idag kan vi inte förstå hur man klarade sig utan. Det är ju så lätt att skapa ett behov. När man har tillgång till något så är det ju så lätt att helt förlita sig på det, och om det sedan inte fungerar, då står man där.
Idag satt jag vid min dator och hade gruppövning (skolan). Plötsligt försvinner allt ljud och skärmen blir svart. Strömavbrott. Typiskt tänker Sanna, men hon kommer snart på att hon kan starta den bärbara datorn på batteriet, så kan hon hoppa in och vara med på gruppövningen igen. Problemet är bara att det går ju inte att starta internet, för modemet fungerar ju inte heller. Det trådlösa modemet var inte heller på något vidare bra humör, så gruppövningen var ju bara att glömma.
Jag började istället fundera på vad jag skulle göra istället.
- Se föreläsningen jag har missat? Nej, det går ju inte. Datorn och modemet ville ju inte vara med.
- Starta en tvätt? Nej, det går ju inte, tvättmaskinen vill också ha el.
- Titta lite på tv? Nej, tv:n vill ju också ha el.
- Laga mat? Nej, av någon konstig anledning vill spisen också ha el.
- Sätta mig och läsa och dricka en kopp te? Bra idé, men värma vatten blir lite jobbigt.
- Sätta mig i köket med en sovande valp i knät? Det var den bästa idén, så jag gjorde det!
Och nej, jag är inte så korkad att jag inte vet att saker och ting kräver el, men just för att man vet att det inte går, så börjar man fundera på allting som man inte kan göra. Så gör i alla fall jag. Gör inte ni det?
Tiger och Kalle Kalkon
Tigers Kalle Kalkon håller på att gå sönder, men som tur är så har Tiger en snäll matte. När hon var i Linköping häromdagen gick hon in på en djuraffär och köpte inte en, inte två, utan TRE stycken nya Kalle Kalkon. Det är väl en snäll matte det?
Tiger i ett lite spännande perspektiv
Tiger har ett par små pipkalkoner också. De är likadana, men mindre. Dessutom har han några kycklingar också. Fast Kjelle Kycklingar är inte riktigt lika roliga att leka med som Kalle Kalkoner. Pipen sitter placerat lite annorlunda i dem, så de är lite lättare att bita sönder. Leksakerna är ju roliga även efter att de har slutat pipa, men Kalle Kalkonerna håller längre än Kjelle kycklingarna, så de är roligare.
Tiger
Bloggtävling
Jag är med och tävlar, är du?
Här finns tävlingen.
Vårtecken
Röd päls
Pälsfällningen är ändå ett vårtecken! Men man lyckas visst glömma från år till år hur mycket päls som ska ramla av, och hur lätt den pälsen fastnar på allting! Man förstår inte hur det hamnar pälsstrån överallt. Och inte får de vara sommarfina länge, innan det är dags för vinterpäls igen. Men de är söta som lurvtussar också!
Fiaridtur
Eftersom hon har varit ledig ett tag så blev det bara en skrittur i skogen, vilket var riktigt mysigt. Fias skritt är verkligen speciell, även om hon var lite försiktig på det underlag som var idag.
Nu är planen att sätta igång henne igen efter vilan, så att hon tränar upp lite kondition och muskler igen, och sen ska hon åka till Kynnir igen i vår.
Fia, augusti -10
Dynurträns
Dynur använder tränset som jag köpte till mamma och honom när jag var i Stockholm. Det är storlek full, och ändå är det på gränsen till litet för Dynur. Konstigt.
Färgen är i alla fall fin, det är kul att ha något annat än svart, och det matchar hans sadel. Nu har han dessutom fått tyglar i samma färg som tränset, så nu ser det inte konstigt ut att använda det.
Dynur
If Wishes Were Horses
If Wishes Were Horses
För ett tag sedan lyssnade jag på en låt med titeln "If Wishes Were Horses" (med spin doctors, men sen när jag sökte på spotify hittade jag flera låtar med den titeln).
Önskningar är inte hästar, men hästar är önskningar. I mitt fall är det önskningar som har slagit in, för i våran hage finns fyra fina hästar.
Dimma, mars -10
Önskningar kanske inte är hästar, men många av mina önskningar rör hästarna. Främst önskar jag att de ska må bra.
Dynur, vintern -10
Önskningar som rör hästarna slår dock inte alltid in. Jag kommer aldrig att glömma de hästar som inte längre finns med oss.
Snälla Ljómi
Om hästarna hade önskningar, vilket de kanske har, skulle de nog vara enklare än våra. Askur önskar sig nog att få äta!
Askur
Om önskningar var hästar, skulle hästarna alltid finns där hos oss.
Dynur och Fia i transporten, -10
Om önskningar var hästar, skulle lycka vara önskningar. Hästar är ju den största lyckan!
Fia och jag, hösten -09
Tågcharter
Det är så mycket prat om miljöförstöring och klimatpåverkan överallt. Man får inte göra vissa saker och inte äta vissa saker för att det släpper ut alldeles för mycket koldioxid, men när det är dags att åka på semester då är det minsann inga problem att sätta sig på flyget som släpper ut koldioxid.
Vad är då anledningen till att jag skriver det här? Jo, jag läste ett pressmedelande om att Fritidsresor är det enda resebolaget som har kvar tågcharter i sommar. Det blir deras 5:e år. De kommer att ha två olika resmål att välja på, Bardolino och Garda, som båda ligger vid Gardasjön i norra Italien.
Fritidsresor beräknar att sälja 2500 tågcharterresor under 2011, och det får mig att undra hur stor andel det är av alla charterresor som säljs varje år.
Här finner ni pressmeddelandet från fritidsresor.
Del av strandpromenaden i Garda
Anledningen som anges till att tågcharten inte har blivit så populär är att det tar så lång tid att nå sitt resmål. Man får räkna med en resa som är minst ett dygn lång, kanske längre beroende på startpunkten. Man menar på att idag finns det lågrisflyg som är billigare och går fortare. När man sen planerar sin semester, då tänker man minsann inte på koldioxidutsläpp och klimatpåverkan.
Vad man glömmer är att resan blir en del av upplevelsen. Man kliver inte på ett flygplan på en flygplats här hemmavid och kliver av på en flygplats framme på destinationen. Istället kliver man på ett tåg och kan följa landskapets förändringar från start till mål (okej, man sover en natt ombord på tåget också). Man får se så otroligt mycket mer än bara den destination man väljer att åka till.
Dessutom är det ganska mysigt att åka tåg, och man får tid att ta det lugnt och umgås med varandra.
Utsikt genom tågfönstret någonstans mellan München och Verona
Jag vill slå ett slag för tågchartern. Det är en upplevelse!
Tågvärd (jag) vid Bundestag i Berlin
Rödtottarna
Kan ni gissa vilken rödtott som är Fia, och vilken Rödtott som är Dimma?
Kynnir
Kynnir, bilden kommer från www.tessishastar.se
Jag upptäckte igår att fina Kynnir, som Fia ska åka till i vår, nu har fått en egen hemsida.
Min torsdag
I förmiddags tittade och lyssnade jag på en föreläsning. Jag hade fått för mig att den började klockan 10, men jag råkade sätta mig vid datorn strax innan 9 och när mina kurskamrater frågade om jag hade blivit insläppt på föreläsningen än, så insåg jag att jag hade tagit fel på tiden. Vilken tur att jag ändå var vid datorn då, så att jag kunde se föreläsningen.
Efter det åt jag lunch och tog en liten promenad med Tigerhunden, innan det var dags för mig att sätta mig vid datorn och läsa vetenskapliga artiklar om behandling av magsår och andra magproblem orsakade av NSAID-preparat (t.ex. naproxen och diklofenak). Jag och Lina råkade visst välja ämnet med 7 artiklar. Jag läste 3 igår och resterande 4 idag.
Därefter lagade jag mat till mig och mamma, och idag blev det panerade risbollar med ostfylld oxfilé (utan ost till mig) och en grönsallad. Jag vet att risbollar låter konstigt, men det var jättegott! Jag hade tänkt göra efterrätt också, men vi blev så mätta, så det blev ingen sådan.
Innan dagen är slut ska jag också lägga ihop en tårta till imorgon. Åsa kommer och fikar med oss imorgon eftermiddag, så då måste vi ha en tårta.
En bild på min och Linas fina destillationsanordning under en laboration i Organisk Kemi.
Lektion på Stenholmen
För er som inte vet det så är Stenholmen ett stort islandshästcenter utanför Linköping. Där anordnas det mesta som har med islandshästar att göra. Det är också där min lokalklubb Framtid brukar ha sina tävlingar. Har man åkt E4 förbi Linköping, så har man säkerligen sett Stenholmen, men det är inte säkert att man har lagt märke till det.
Dimma skötte sig bra idag, men hon kändes lite trött. Jag funderar på om det beror på att hon har börjat fälla nu. De brukar ju bli lite slöa i pälsbytet. Hon ska få B-vitamin ett tag nu så får vi se om det blir någon skillnad.
Lilla fröken fick syn på något jättefarligt i ridhuset. Det fanns en spegel, och den tänkte anfalla Dimma och äta upp henne! Det tog ett tag innan hon upptäckte spegeln, men när hon väl hade gjort det så gick det inte att gå i den delen av ridhuset på volt i det varvet hon gick mot spegeln. Det var nog det läskigaste hon har varit med om.
Så härligt det var att rida i ett ridhus, och inte behöva oroa sig för underlaget, utan kunna rida som man vill.
När det är vår på riktigt sedan ska vi åka och rida på ovalbanan. Om Dimma ska göra tävlingsdebut i vår så blir det förmodligen på Stenholmens ovalbana, och då känns det ju lite bra att hon har varit där.
Dimma
Ronja
Ronja var väldigt pigg, och hade ganska mycket egen vilja, och kunde hitta på en del bus. Framförallt kunde hon kasta sig åt sidan när vi galopperade i skogen. Annars tror jag att Ronja var en bra förstaponny. Hon var mångsidig, och under de år jag hade henne hade vi mycket roligt ihop, men också en del tuffa stunder.
Ronja Rövardotter
Men med en så liten ponny är det oundvikligt att man en dag växer ur den. Ronja såldes då till en kvinna som skulle starta lite Welsh Mountain-avel. Jag tror att hon fick två eller tre föl där.
En dag för något/några år sedan ringde det en person från en liten ridskola i Östergötland och frågade om Ronja. Det visade sig att de hade köpt henne och att hon gick i deras verksamhet, men att hon var lite för pigg för det.
Några månader efter det träffade jag en tjej som jobbade där, och som jag kände igen från islandshästvärlden, och frågade om Ronja. Då berättade hon att Ronja var såld till en liten tjej och att hon och hela hennes familj tyckte så mycket om lilla Ronja. Hon sa också att då Ronja var kvar på ridskolan så var det när det var hoppning som hon var mest populär. Det var bara för eleverna att hålla sig kvar och styra så skötte Ronja resten.
Timjan
Timjan är född här hemma hos oss. Vi hade både hennes mamma och hennes pappa, och hon blev väldigt lik sin pappa Ruben till utseendet, fast hon var så feminin och Ruben var så maskulin. Från början var det meningen att Timjan skulle säljas, men jag blev så otroligt ledsen då, så hon fick stanna om jag lovade att ta hand om henne.
Timjan blev min hund och vi gjorde mycket roligt tillsammans och jag tyckte otroligt mycket om min lilla hund. Trots att hon var Jack Russell, så var hon inte så terrieraktig till sättet vilket passade mig mycket bra.
På senvåren när Timjan var tre år gammal blev hon sjuk. Till en början trodde veterinärerna att hon hade en generell muskelinflammation och hon medicinerades mot det. När de bedömde att hon var bättre fick vi gå till en fysioterapeut och fick råd om hur hon skulle tränas igång igen. Tyvärr fungerade det inte, och den sommaren blev hon akut dålig och svullnade i hela kroppen. De tog prover, men hittade inte vad som var fel. Hon fick kortison och antibiotika, men det hjälpte inte. Hon hade ont i hela kroppen, man kunde knappt ta i henne och om någon av de andra hundarna nuddade vid henne så skrek hon rakt ut. Hon ville inte vara ensam och gick efter mig som en skugga. Veterinärerna gav oss inte mycket hopp, så den 20 juli 2006 fick Timjan somna in i min famn.
Älskade, saknade lilla hund!
Ett stort tack!
Jag hade en riktigt trevlig dag, tillsammans med familj och vänner.
Sanna
Födelsedag
Två av mina presenter har jag redan hunnit prova. Den ena för att jag var tvungen att byta den om den inte passade (vilket den inte gjorde heller) och den andra för att jag fick uppmaning om att börja använda den. Så vad var det då för presenter?
Jag insåg att jag hade haft min gamla hjälm väldigt många år, och mamma undrade då om jag ville ha en ny i födelsedagspresent. Hittills är jag nöjd med hjälmen och tycker att den är helt okej.
Det här var den present jag var tvungen att prova så den passade, och den första gjorde ju inte det. Jag har fått gå ned i storlek och ta den kortaste modellen för att västen inte ska vara för lång för mig. Jag hade problem med att min gamla väst krockade med bakvalvet på Harry Dabbs' sadeln, men nu har jag ju inte det problemet längre. Det kan nog ändå vara bra med en ny väst, eftersom jag haft den gamla i väldigt många år.
Jag använder säkerhetsväst när jag rider i skogen. Gör jag inte det, så får jag inte rida hästen för hästägaren (mamma).
God natt!
GOD NATT!
Min nya krokodilpyjamas. Visst är den fin?
Sista dagen som tonåring.
Hoppas att ni har haft en trevlig fredag, och att helgen blir bra!
Sadelprovning
Det blåste väldigt mycket, och det lät väldigt mycket i tältridhuset de har där. Till en början tyckte Dimma att det var lite läskigt, men hon lugnade sig väldigt fort och var sen precis som vanligt. Resultatet av sadelprovningen var att den sadeln jag har haft på Dimma fick stanna kvar på Sharpman, och en annan sadel fick följa med oss hem.
Den sadel jag har haft förut har legat bra på henne, men inte passat mig. Jag trivdes verkligen inte bra i den. På bilden nedanför syns den gamla sadeln, en Harry Dabbs dressyrsadel.
Nu har vi köpt en islandshästsadel. Jag har bytt mellan islandssadlar och dressyrsadlar flera gånger genom åren, och har haft svårt att bestämma mig för vad jag trivs bäst med. Har jag ridit i dressyrsadel har jag velat ha en islandssadel och tvärtom. Jag tror att den sadeln vi köpt nu kommer att passa mig väldigt bra. Det är en islandssadel, men den är utformad på ett sätt som jag tycker verkar väldigt lovande. Dimma verkade också trivas väldigt bra med den sadeln, och det är det viktigaste!
Huvudkudde?
Det är ganska mycket lek här hemma nu, och det är inte bara Turbo som tar initiativ, utan Tiger också. Så härligt att mina favorithundpojkar är vänner nu! Tiger tycker nog att det är ganska bra med en lillebror. Han är nog lite rolig trots allt.
Jag når inte!
Men skam den som ger sig. Om man bara sträcker lite till på den lilla Turbokroppen, så är inte leksaken så långt borta! Med lite mer övning så kommer Turbo snart att nå sin leksak.
Och mycket riktigt, gången efter när Turbo var ute i trädgården, så lyckades han faktiskt plocka ned leksaken och leka med den. Men då var inte kameran med ut.
Försummad blogg
Igår tränade jag och Dimma för Anna. Jag var lite rädd att jag skulle få mycket kritik för min sits, eftersom det är nästan ett halvår sedan jag red för Anna. Därför var jag jätteförvånad när jag bara fick ett par sitstips.
Dimma skötte sig jättefint. Hon är allt ett litet fynd, den där Dimman. Jag blir mer och mer förtjust i henne. Hon är ganska olik alla andra hästar jag har haft, men vi fungerar ändå bra ihop.
Min lilla bäbishäst börjar bli stor!
Den här dagen har spenderats utan ridning, men med föreläsning, städning, hästpromenad, affärsbesök och bakning. Morgondagen blir nog något liknande, men med ridning. Jag måste se till att hinna baka tårtbottnar! Det är viktigt ju.
