Igår kväll satt jag och pratade med en gammal kompis. En kompis som jag inte träffar speciellt ofta, och ibland går det långa perioder utan att vi pratar med varandra. Men när vi väl pratar, eller ses så märks inte det. Visst har det hänt en hel del saker i bådas liv, och man hänger inte riktigt med så, men vi kommer alltid bra överens och har alltid något att prata om.

Ibland är jag lite rädd att vi håller på att tappa kontakten, men så pratas vi vid igen, eller ses, och så känns allt bättre igen.

Vi har gjort många galna, och mindre galna, saker tillsammans, och det finns många roliga minnen.

Jag är väldigt glad att jag har fått lära känna bästaste Nollåttan!!!