Det som hände med bilen igår var att bromsröret gick av, så att bromsvätskan rann ur när jag tryckte på bromsen.
Jag är ändå väldigt glad att vår bil gick sönder när den gjorde det. Jag var ensam i bilen, höll låg hastighet (inne i stan) och det var inte mycket trafik. Hade inte jag jobbat skulle de andra ha kört transporten med Silver i....

Jag klarade mig undan med blotta förskräckelsen, och alla tankar om vad som kunde hänt. Det enda som hände nu var att jag var hemma vid tolvtiden istället för vid 22-tiden. Pappa och Nisse kom och hämtade mig, och vi lyckades dessutom få bort bilen till verkstaden. Det kändes bättre att lämna den stående där, än att lämna den på McDonalds parkering.

Idag var det lite nervöst att köra bil igen. Min storasyster är snäll och lånar ut sin bil till oss, så jag åkte och hämtade den. Vägen hem från min syster börjar med en nerförsbacke, och då sög det till lite i magen på mig. Jag körde väldigt försiktigt nerför måste jag erkänna...

På eftermiddagen idag kom en kollega och hälsade på mig i stallet. Hon fick låna Silver och så red vi en sväng med alla tre hästarna (jag-Dimma och mamma-Dynur). Det var trevligt, men varmt.