Idag var hon duktig min lilla häst!

Jag hade egentligen tänkt rida ut, eftersom vi var på ridbanan förra gången, men eftersom det är så halt överallt så fick det bli ridbanan idag också. Där var det inte halt, bara lite för blött. Det känns inte bra att rida sönder den, men hellre det än en häst som halkar omkull och slår sig.

Vi gick ju omkull häromdagen. Dimma var lite bråkig och helt plötsligt halkade hon på en dold isfläck. Jag bara kände hur baken försvann under henne och lyckades hoppa av och landa på fötterna, innan hon lade sig. Men hon kom upp direkt igen, och verkade inte påverkad alls. Det har inte märkts någonting på henne efteråt, vilket var en väldig tur! Jag sträckte ryggen litegrand och har haft lite ont av det i några dagar. Men hellre en lite skadad Sanna och en hel Dimma!

När Åsa var hos oss så var Dimma fortfarande inte helt med på noterna. Bitvis var hon bra, men så fick hon ett ryck och var riktigt röd en stund, innan hon blev bra igen. Mot slutet av passet var hon mest bra och arbetsbar.

Idag bestämde jag mig för att rida tills Dimma gav efter och slutade bråka. Vi började en stund i skritt, lite volter, skänkelvikning och öppna. Idag provade vi också sluta, vilket jag tror var nytt för Dimma. Efter det kände jag lite på traven, och nästan direkt hade jag min duktiga arbetsbara ponny, och inte den bråkiga lilla damen. Tölten flöt på jättebra idag! Helt okej i både takt och form. Hon gjorde vad jag bad om direkt och var så lätt och fin i munnen, därför tog vi lite trav till och avslutade därefter.

Målet med dagen var att få tillbaka min fina ridbara unghäst, och när det gick så pass bra direkt så blev det ett kort ridpass. Jag såg ingen mening i att fortsätta traggla när hon gjorde det jag bad om. Duktig liten ponny!

Förresten, jag har ju glömt bort att skriva det, men i måndags var det ett år sedan vi köpte Dimma och hon flyttade hem till oss.