Jag tycker inte om att ha träningsvärk i underarmarna. Men det var desto roligare att skaffa sig den!

Igårkväll var det dans, och jag hade väldigt svårt att bestämma mig för om jag skulle åka eller inte. Till slut bestämde jag mig för att åka. Jag kollade upp vägen på internet, och hoppades på att jag skulle hitta (vilket jag gjorde utan problem).

Jag vet om att jag är lite blyg och fånig och så, och bestämde mig därför för en sak. Jag packade ned en skolbok, och så sade jag till mig att jag skulle se till att ha roligt och dansa. Om jag inte gjorde det, utan bara stod och glodde, då var jag tvungen att sätta mig och läsa i min bok. Och eftersom det är mycket roligare att dansa än att läsa skolbok, så gjorde ju det givetvis att jag fick lite energi att bjuda upp folk, och se till att ha roligt. Och jag hade roligt!

I början är det lite segt att komma igång och hitta folk att dansa med och så, men sen brukar det uppstå någon form av flyt, så att det i alla fall blir lite lättare. Så var det även denna gång, och jag behövde faktiskt inte titta på under speciellt många låtar.

Något som jag tyckte var väldigt roligt var att jag kände att jag faktiskt har utvecklats i min dans. Jag känner mig inte misslyckad lika ofta som de första gångerna jag var ute, och jag märker att det blir lättare att byta mellan olika personer med olika dansstilar. Men jag antar att övning ger färdighet.

Men tyvärr ger det mersmak. Jag skulle vilja dansa mer, Mer, MEr, MER, MER!!!!