Idag har jag ridit två roliga pållar.

I förmiddags var jag ute och skrittade (med lite tölt) en sväng på Fía, som var superpigg och tjatade om att få springa. Vi mötte två stora hästar, vilket Fía sa till om en bra bit innan jag såg dem, och sedan gick hon på tårna ett bra tag efteråt också.

Hon är så rolig att rida, den där hästen. Trots att man inte gör så mycket, så blir en ridtur med henne ändå väldigt händelserik!

Men tyvärr har det ju regnat lite den senaste tiden, så det är ganska blött i marken och vissa stigar blir väldigt leriga. Den skogen vi rider mest i är det ganska mycket folk som promenerar i, och därför brukar vi ta hänsyn till dem och undvika att rida i skogen när det är så här blött, för att undvika att trampa sönder. Om vi rider någonstans och märker att det är blött så brukar vi ta det lugnt, eftersom ett högre tempo oftast har sönder underlaget mer.

Tyvärr är det inte alla som tänker som vi, för när det är så blött så att vi undviker att rida i skogen, då kommer det andra och gör det istället. Då är det antagligen för blött för att rida där de brukar rida, eller på deras ridbana eller något. De verkar inte tänka lika mycket på marken. Egentligen är det väl inte vår sak att säga något om, men det är vi som får skulden för att trampa sönder, och det är inte så roligt. Vi försöker ju faktiskt ta hänsyn!


På eftermiddagen red jag Dimma, och hon var superduktig idag! Jag kan inte säga något negativt om dagens ridtur, utan jag tyckte att hon uppförde sig exemplariskt. Hon var pigg och glad, och mer så som jag vill ha henne! Hon hade en period där hon var lite för snäll och lugn, men nu är hon på gång igen!