Förra veckan fick Dimma träffa hästsjukgymnasten.

Jag trodde inte att det var något större fel på Dimma, utan ville mest bara kolla igenom henne. Det var ett tag sedan sist, och lilla fröken har ju gjort fina framsteg och jobbar mer och mer.

Undersökningen gick bra, fast Dimma tyckte allt att det var lite orättvist att hon skulle stå inne själv, och dessutom stå i gången med rumpan utåt. Då kan man ju inte se vad som händer ju!

Precis som jag trodde så var det inga större fel på henne. Hon hade en liten låsning i ena bogen, och en pytteliten ömhet i nacken på ena sidan, så inga större grejer. Som avslutning fick hon ändå lite akupunktur och laser.