Två bilder

 

Fina Fíamagen!
Inte långt kvar nu....

 

Gänget på grönbete

Båda bilderna är tagna av min Mor.


Kort om hästarna

Nu har det varit lite dåligt med uppdatering om hästarna, men det är på gång.

Idag ska Dimma och jag träna för en ny tränare. Det ska bli intressant att höra vad hon har att säga om Dimma. Jag återkommer med rapport efteråt.

Förre helgen fick jag låna Dynur och rida lite dressyr på. Det var faktiskt riktigt roligt. Han är duktig han, Dynurhästen.

Fíahästen går i hagen och är rund om magen. Det är inte långt kvar nu!!!!


så....

Jag rättar mitt examensarbete

och fascineras

över hur många gånger jag hade lyckats klämma in ordet så i två meningar.



Äh... Just det!


..."Men ibland kan lagarna se annorlunda ut.


Tag tex den kommutativa lagen för multiplikation; ab=ba. Den innebär att vi får samma resultat om vi kastar om faktorerna i en multiplikation.

Man kan lätt se på exempel på situationer i vardagslivet där den kommutativa lagen inte gäller.

Resultatet blir olika om man först klär av sig (operation a) och sedan duchar (operation b) eller om man först duschar (operation b) och sedan klär av sig (operation a)."


Ur den mattebok vi hade på gymnasiet (andra året, kanske matte C då)

Dimmas lilla egenhet

Min lilla Dimma har en söt liten egenhet. Hon har nämligen någon sorts skum kärlek till hästtransporter.

Idag var vi ute och red och befann oss på fältet bredvid en väg. På vägen kommer det ett par bilar åkande, och en av dem drar en hästtransport. Dimma, som aldrig reagerat på normal trafik, höjer huvudet, trippar, blir alldeles till sig och tittar efter hästtransporten.

Jag har inte tänkt annat än att det är våran hästtransport som hon känner igen och reagerar på. Hon springer ju i hagen och gnäggar om hon inte får åka med när vi åker med vår transport. Men tydligen är det inte bara våran, tydligen är alla hästtransporter intressanta.



Dynur och Fía i vår transport

Jag önskar att någon hade filmat idag

Idag önskar jag att någon hade filmat när jag red Dimma. Hon kändes riktigt fin, och det hade varit så kul att få se henne.

Jag hade ingen riktig plan för vad vi skulle träna på idag när jag åkte ut till stallet, och hade inte ens bestämt om vi skulle rida ut, eller om vi skulle vara på ridbanan. Först när jag suttit upp bestämde jag mig för att vi skulle jobba lite på ridbanan.

Vi värmde upp med lite lydighetsövningar. Jag ville att hon skulle vara alert och lyssna på mig, och inte gå och titta på vad de andra hästarna gjorde (vilket hon ville göra), och ganska snart så började hon jobba ordentligt. Vi jobbade också på att göra halt och stå stilla. Små Dimmahästar får inte gå när de vill, utan måste vänta på framåtsignal, något som hon inte alltid är helt förtjust i.

Sen provade vi något nytt. Jag tog på henne ett par boots, och efter ett par varv på ridbanan red vi ut och töltade på grusvägen, och vad hon töltade!

Vi töltade arbetstölt och lite mer ökad tölt och hon kändes verkligen kanonfin!
Det hade jag velat att någon hade filmat!



Dimma höstvintern -11/12

Körkortsjubileum

Den 14 april för tre år sedan var en lite speciell dag för mig. Eller kanske inte jättespeciell, men det inträffade ändå en viktig händelse. Det var den dagen då jag klarade min uppkörning, och nu har jag alltså haft körkort i tre år.

Från början hade jag inte ens tänkt att jag skulle ta körkort, men så läste jag arbetsannonser någon dag och insåg att det kanske inte vore så dumt att ha ett körkort. Idag är jag väldigt glad att jag tog körkortet när jag gjorde det, för om jag inte hade haft möjlighet att köra bil, så hade jag inte kunnat jobba så som jag har gjort de senaste åren.




Bild från Clip Art, Word

 

 


Dimmakoll

Förra veckan fick Dimma träffa hästsjukgymnasten.

Jag trodde inte att det var något större fel på Dimma, utan ville mest bara kolla igenom henne. Det var ett tag sedan sist, och lilla fröken har ju gjort fina framsteg och jobbar mer och mer.

Undersökningen gick bra, fast Dimma tyckte allt att det var lite orättvist att hon skulle stå inne själv, och dessutom stå i gången med rumpan utåt. Då kan man ju inte se vad som händer ju!

Precis som jag trodde så var det inga större fel på henne. Hon hade en liten låsning i ena bogen, och en pytteliten ömhet i nacken på ena sidan, så inga större grejer. Som avslutning fick hon ändå lite akupunktur och laser.





Dimma och jag i höstas

 


Inte min dag idag!

Den här dagen har inte varit så bra...
Ni vet hur det är, vissa dagar vill helt enkelt inte alls.

Jag bestämde mig för att poppa en påse popcorn för att muntra upp mig.
Givetvis lyckas jag då bränna popcornen!



Sannan, en bättre dag



Hundpojkarna och den intressanta trädhögen

En dag när Turtle var på besök så hittade hundpojkarna en intressant trädhög i trädgården.



Hundpojkarna i trädhögen


-Tiger, hittar du något?


Turbo och Tiger


Det kanske finns något spännande under...





Eller så kan man göra som Turtle, och hoppa över.




Lite mer bilder från lägenheten

Nu har jag bott en månad i min lägenhet.

Här kommer lite mer bilder från inflyttningen, då mina snälla vänner Lillemor och Sofia hjälpte mig att diska, montera möbler och plocka upp grejer.



Allting diskades innan det plockades in i skåpen.




Lite glas och muggar




Julklapparna från mamma packades upp.
Vad kan det vara i dem?



Jo, turkosblåa köksgrejer!




Fönstret i vardagsrummet




Skrivbordet står i sovrummet.
Det står lite mer saker på skrivbordet nu!


Dimma

 

- Hej, det är jag som är Dimma.
Får jag vara med?



Lägenheten

Jag gillar min lägenhet och är förvånad över hur fort den blev hemma för mig.

Jag har lite längre till allting än vad jag hade tänkt mig, men det känns ändå helt okej. Området är lite speciellt och jag gillar att det finns en historia. Husen är gamla och renoverade i originalstil.

Jag bor i en tvåa. I köket finns det en eldningsbar vedspis, som jag tyvärr inte har eldat i ännu.



Soffbygge pågår, 1 mars 2012



Hjälp, soffan äter upp mig!



Det blev en soffa till slut!

Fía

Fina Fía börjar bli riktigt rund och go! Hon verkar väldigt nöjd med livet just nu, trots att det ser ut att vara väldigt tungt för henne att bära runt på magen. Nu är det bara en månad kvar.....


 

 

 


Hästarna fick gå ut i en ny hage förra helgen, och Fía gick direkt och badade.
Först grävde hon lite i vattnet, och sedan lade hon sig ned och rullade.
Jag har inte tidigare sett någon av våra hästar bada, men det verkade ju som att hon tyckte att det var skönt.

 

 

♥ ♥ ♥

It´s Alive!

Här kommer ett livstecken från en Sanna. En Sanna vars liv de senaste veckorna har bestått av flytt, skola, jobb, dans och hästar.

  • Den 1 mars fick jag min lägenhet, och den 2 mars flyttade jag in.
  • Den 15 mars skulle mitt examensarbete vara inlämnat.
  • Den 22 mars var jag nere i Kalmar för att redovisa examensarbetet.
  • Den 26 mars påbörjade jag min praktik. Det innebär att jag från och med nu (och resten av livet?) kommer att befinna mig på jobbet på heltid.
  • Jag har jobbat lite då och då när jag behövs på jobbet.
  • Hästen ska motioneras också, och i och med flytten har jag nu lite längre att åka för att ta mig till stallet.
  • Sedan har jag också försökt hinna med att dansa då och då.

Tja, det ser ju inte så mycket ut skrivet så här, men tiden har gått åt ändå!

Linas bloggtävling

 

Jag deltar givetvis i Linas bloggtävling. Klicka på bilden för att komma till hennes blogg.

 


Jobbiga saker

Jag har insett att det bästa när man har jobbiga saker att göra, är att göra dem direkt, så är man av med dem sen!



Igång!

Nu känns det som att jag faktiskt har kommit igång med exjobbet. Idag har jag tagit första kontakten med en del av de personer som jag vill intervjua, och av de tre som jag har fått tag på så har alla sagt ja. Skönt!

Utöver de tre som har gått med på intervju, så har jag också fått tag på telefonnummer till ytterligare två stycken som jag vill fråga. Jag har också skickat iväg ett mail och frågat ytterligare en person.

Jag är igång!

Tryck och drag!

Även saltpaketet uppmanar till att tänka på dans och dansträning:




Hälsingehambon

Sedan jag var liten har jag haft någon form av dröm ett någon gång få dansa Hälsingehambon. Tyvärr verkar det som att den drömmen aldrig kommer att bli verklighet. Det verkar nämligen som att Hälsingehambon läggs ned.

Beslutet att lägga ned Hälsingehambon verkar vara ekonomiskt. Trots att Alliansen Hälsingehambon, som ordnat tävlingen de sista åren, konstaterat att förra årets tävling gått ihop ekonomiskt, så har Alliansen fått avslag på sin ansökan om stöd från länsstyrelsen.
Denna information hittade jag på helahälsingland.se, direktlänk här. Det går att läsa mer om det här.

Jag tycker att det är väldigt synd att man inte satsar mer på en sådan här sak. Det är ju ändå, som de skriver, ett svenskt kulturarv.



Jag i min folkdräkt.
Dräkten är en östgötsk Skedevidräkt


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0